.

Godkväll bloggen!

Tänk så fort allt bara kan krascha. Sådär, från en sekund till en annan - pangbomkrasch. Nu handlar det om datorer och inte om ett hjärta (det kanske är tur?) men inte är det roligt ändå. Nej det är ett rent h-vete. Det senaste dygnet har varit ett sådant, mer eller mindre. Och källan till allt ont är givetvis.... bloggen! Så just nu har jag lite hat-kärlek till theelectricfeel.

Gud det känns som jag ska föda vilken sekund som helst av detta tacokoma. Det har gått tre timmar sen vi åt och mättnaden har lagt sig som en cementklump i magen uääääääääääääääh. yuck. Vill vill vill gå ut och gå efter älven ikväll och lyssna på Lykke Li men kan kan kan inte för måste göra de slutliga korrigeringarna i uppsatsen. Handledaren meddelade att han inte kunde hjälpa mig idag pga tjänsteresa (det tackar man för, tack tack) så syster Anna har varit räddaren i nöden. Herregud vilket pinsam uppsats jag hade lämnat in annars ööööööööö. Jamen dåså, dags att fortsätta Jenny? kerjå.

YEAH skickade just in uppsatsen till handledaren samt min syster. De två ska läsa hela eller delar av den och ge mig feedback imorgon så att jag hinner göra eventuella ändringar innan tisdag klockan 12 då den ska vara inlämnad. Nu ber jag till Gud att dom fattar något av vad jag skrivit och att jag inte blir totalsågad.... Vågar inte skratta än.

En till skön grej är att GURKJÄVULEN åkte ur BB ikväll, yessss!!!!
Näe, nu ska jag bara njuta lite av den här stunden innan det är läggdags och vi påbörjar en ny vecka med massa trevligheter =)

 

Fyra år sen idag. Tänker på dig vännen, var och varannan dag. Jag kan verkligen undra hur Umeå hade varit om du pluggat här med oss. Jag kan verkligen undra hur studenten hade blivit om du varit med oss. Jag kan verkligen undra vart du befinner dig och om du känner när jag tänker på dig, om du hör när jag pratar om dig. Ska man vara orolig för den andra sidan eller är den fridfull och fin? Kommer du vara 18 när jag träffar dig igen och hur kommer det att vara? Tänker på din familj idag också. Jag hoppas att dom på nått sätt är fyllda av kärlek och inte av sorg. Ibland när jag passerar sjukhuset tänker jag på dig. På dig och på farfar. Men farfar var ju gammal, det var ju inget konstigt med det. Det kan fortfarande kännas overkligt, ibland att du fanns bland oss, i närheten, att vi umgicks, att vi skrattade och så. Ibland känns det overkligt att du är borta, hände det verkligen? Särskilt när jag ser ditt ansikte i andra tjejers ansikten, när jag ser ditt hår i andra tjejers hår. Då hugger det till i bröstet. Då slår det mig igen. En vän som man ville ha kvar hela livet men som man inte fick. Som en varm vind tillsammans med solsken som bara håller i sig ett kort tag. Ett solsken och en vind som man mår bra av, som får en att känna sig levande. För när jag cyklar på våren och sommaren och jag har solen i ögonen och varma vindar smeker min hud, då brukar jag blunda och känna hur jag lever. Och då tänker jag också på dig. Älskade vän, du finns i mina tankar och jag hoppas att vi ses igen.



Finaste låten från minnesstunden. Den ger mig rysningar än idag.

GOSH vad jag längtar tills du kommer!




LEVA LIVET KOM SÅ SKA VI LEVA, LIVET LIVET, KOM SÅ SKA VI LEVA!

Hemma efter en av dom där kvällarna man kommer att komma ihåg. Har umgåtts med folk som ger en massvis med energi, trots att vi dansat av oss en hel del också =) Skrattar och mår, dansar och lever. Underbart! Vi promenerade hem från stan vilket först kändes sjukt drygt men alltså det finns ju egentligen inget bättre än nattliga promenader. Skiljdes vid skolan och jag gick ensam hem mot min del av stan. Älskade Ålidhem. Stoppade hörlurar i öronen och lyssnade på musik som gör att man vill gå i flera timmar till. När jag svängde in mot vår parkering släcktes gatulamporna. Det var inte tillräckligt mörkt för att de skulle få lysa längre. Min nattliga promenad övergick till en tidig morgonpromenad men andra ord. Kärlek.

Och hey, ni som inte lyssnar på Lykke Li än - börja göra det nu då!!!



Godnattkramar

Helloooo frieeeeendz.

Just nu taggar jag till Brittan i högtalarna och smygdricker en cider. Var inte riktigt menat så men... oops! Men hur lätt är det att inte bli taggad då vädret är somrigt och det grillas ute och man är nyduschad och tycker att man luktar gott?! Ska cykla/gå (eftersom min cykel typ är sönder men envisas ändå att cykla på den) till Liljansberget och hälsa på Karro och co. Dom grillar men jag hann inte dit i tid, har suttit på skolan till fem idag. Vill bara ha tisdag nu så man har uppsatsen inlämnad! Vi får se vad kvällen bjuder på, blir nog till att dra ner på stan och sätta oss på en uteservering, ta ett glas eller två. Fan vad våren är älskad =)



Okej, later later alligators!

...att skriva här än att skriva på uppsatsen. att titta sig omkring än att skriva på uppsatsen. att drömma sig bort än att skriva på uppsatsen. att längta tillbaka än att skriva på uppsatsen. att tänka på mat än att skriva på uppsatsen. allting är enklare än att skriva på uppsatsen. nu önskar jag att jag kunde skriva att jag loggar ut för dagen (eller veckan) från röda rummet men icket - jag måste ju skriva på uppsatsen.

Myser ner mig lite i soffan och återhämtar mig efter fotbollen. Mina stackars lår, aj aj aj, dom kommer lida imorgon. Så hur gick det då? Jag kan sammanfatta min insats med att säga: det enda mål jag var inblandad i var det jag själv släppte in...typ.

Nämen seriöst, jag sprang och halkade och kämpade och skrattade så jag är helnöjd =) Fan vad kul det är att dra ihop ett gäng såhär och bara spela för skojs skull. Idag blev vi 14 stycken tror jag så bra uppslutning är det också! King king king, hoppas på lite mer spontana aktivitetskvällar innan men åker hem för sommaren. Fast iofs kan man ju styra sånt här i Skell också =)

Imorgon är det fredag och jag ser framemot en helg full med uppsatsskrivande.. suck. Får hoppas att jag jobbar bäst under press! Men kvällarna hoppas jag i alla fall kommer att tillägnas åt trevligheter, typ grillning på lördag! Ja man ska inte klaga egentligen. Extra kul blir ju allt här i Umeå när man vet att det snart är över. Eller rättare sagt, att det är en lång tid bort till man kommer att bo här igen och då är nog en hel del av mina fantastiska vänner mer eller mindre klara... Och jag har tre år kvar! Haha jasi lärarutbildningen, man kan ju börja undra.
MEN - shit så kul det kommer bli att få uppleva nya äventyr med Linnea vid min sida nästkommande höst och vår, holy moly :D

Ja det vette tusan vad det här blev för inlägg men när det ändå känns rörigt kan vi röra till det lite mer genom att avsluta med en fin låt. Varsågod!

Favorit i repris såhär två dagar efter första fotbollsmatchen! Det var ju så ofantligt kul så varför inte spela igen ikväll tänkte vi? Nu blir vi ett ännu större gäng och ikväll lyser solen. Sommarfeeling på det =)

Har satt mig tillrätta i röda rummet efter en sovmorgon. La mig rätt sent igår eftersom jag kämpade med föregående blogginlägg så pass länge, men vad gör man inte? ;-)

Satt på skolan till halv åtta igår, kom hem och vilade lite i soffan och for sedan ut på en löprunda längs älven. Dessutom tillagade jag chili con carne där vid elvasnåret på kvällen, så jag måste säga att jag var rätt duktig ändå! Tror denna dag kommer se ut ungefär likadant... Living the good life....???? Men det är bara att härda ut för snart är det över.

Näe, dags att fortsätta. Jag är peppad!



Men who am I kidding, jag är inte ett dugg peppad. Det här är mitt  sanna sinnestillstånd:



Jag går i fyra nyanser av grått, på utsidan som på insidan.

Låt oss vrida tillbaka tiden några dagar då jag fortfarande svävade i det blå, lycklig, ja nästan euroforisk och förväntansfull över den stundande helgen. Steg upp fredagmorgon efter ca fyra timmars sömn då jag haft en inre kris över min fullständigt oförståeliga och oförlåtliga klantighet. Upptäckte i elfte timmen (natten till fredag) att flyget gick tidigare än jag trott vilket resulterade i ett bultande hjärta och en snurrande hjärna. Svårt att varva ner efter det. Svårt att somna för allt pirr i kroppen. Nåväl, fredagen kom i alla fall...

Tog mig ut till Umeå flygplats i tid och satt mig på planet i tid. Planet lyfte i tid och landade i tid. En yrvaken men glad tjej kliver ur planet på Bromma flygplats kl 10:35



Jag sätter mig på en flygbuss som går mot cityterminalen där jag ska byta buss mot Linköping. Jag imponeras än en gång av storstadens storhet - grått, dystert, och alldeles, alldeles underbart.



Väl på bussen mot Linkan agerar jag typisk norrländsk turist och fotar det som kommer i min väg. Typ ett träd


... eller gula, vackra vidder



Jag anländer till Linköpings resecentrum kvart i tre på eftermiddagen och möter där underbara systeryster =) Vi traskar hemåt för att lämna resväskan, packar en picknickkorg och beger oss sedan ner till parken. Parkhäng i några timmar med frukt och chips och rosé!





Sedan går vi hemåt efter Linköpings vackra gator



...och möts när vi kommer hem av Jesper som förvandlats till någon form av insekt



Vi förbereder tillsammans en fredagsmiddag bestående av lite räkor, såser, sallad, bröd... och ja, rosé såklart!



Vi hällde upp i jämstora glas för det gäller att vara rättvis mellan syskonen. Eller hur var det Anna? (ps, det stora glaset var mitt, redan här kunde jag misstänka att storasyster ville få mig ur balans)



Vi avnjöt den goda middagen och lagade en helt FANASTISK god citronkladdkaka med glass till som efterrätt! Åh ni skulle bara ha smakat... Tänkte styra upp en spelkväll av något slag men tröttheten tog överhand så det blev mest surr framför tv:n och lite bus på det tills att det var dags att säga godnatt.





Vaknade dagen efter till solsken. Anna stack och köpte bröd från bageriet i kvarteret medan jag tog en dusch. Njöt av gott bröd och kaffe från deras kaffemaskin. Cafévarning på den, men jag klagar inte =) Sedan begav sig Jeppe till skolan och jag och Anna ner mot stan igen. Började gå på lite affärer, shoppade väldigt lugnt, sedan köpte vi med oss sallad och gick än en gång till parken för att bara njuta. Efter ett tag gick vi tillbaka in mot staden där det var någon form av kravall. En gata från stan till universitetet (några kilometer) var avstängd för SOF - studentorkesterfestivalen. Det var orkestrar och det var vagnar med utklädda och onykra studenter.







Och här finns en lucka på närmare ett dygn där jag inte lyckats ta några bilder. Vi åkte i alla fall hem och började trixa och fixa inför middagen samtidigt som jag vi gjorde oss fräscha. Halv sju kom fyra kompisar till Anna och Jeppe över och vi grillade på deras innergård. Herregud vad gött. Kvällen fortsatte med vin och kubbspel i en rondell (!?) och mer vin och musik. Vi begav oss från Anna och Jeppe någon gång vid elva till Krille - en av kompisarna som tydligen var TVUNGEN att tömma sitt barskåp då han inte kunde frakta med sig dricka vid den kommande flytten. Jaha? Okej! Kör i vind! Ingen tänkte på att inhandla groggvirke så hos Krille blev det fort ett jäkla drag vill jag lova. Vi shottade Jäger, Vodka och Smirnoff Apple (som jag för övrigt i det tillståndet tyckte smakade 7.0a? bra Jenny). Vi dansade i hans lilla etta till gammal negerdunk och jaa. Bara levde! Sedan gick vi inåt stan för utgång men tog oss aldrig in på något ställe utan hamnade på ett grillhak för att köpa skrov. Nom nom nom. Cyklade hemåt, eller näe, jag blev skjutsad av Jeppe vilket för övrigt var färden från helvetet då han trampade för kung och fosterland och jag klamrade mig fast vid honom som om döden var nära. Lite alkoholyrsel på det och ni fattar min skräck. Kom hem och somnade in.

Söndagmorgon kom och vi mådde som vi förtjänade, dvs jag lite sämre än de andra två. Vi åt resterna av grillningen och la oss på gården utanför i solen ett tag. Satte på en film och poppade popcorn. Det blev The social network vilket var första gången för mig och den rekommenderar jag för er som inte sett den än! Jag ser på Facebook annorlunda nu än vad jag gjort tidigare...

Vi tog oss ut på en promenad innan middagen och herregud vad vackert det var. Tydligen var det inte förrän NU som jag insåg att det vore kul med en bild. Knäppte därför några stycken





Årets första mygga (!) satte sig på mitt finger och jag log. Det lär jag ju ta tillbaka under junikvällarna...



Vi kom hem och lagade en god pastamiddag. Så kom Krille och Marcus, två av de killar som varit med kvällen innan, över och såg hockeyfinalen med oss. Vi frossade i chips, godis och cola och mådde gott över det men dåligt över förlusten. Det är alltså vid denna tidpunkten ungefär som jag skrev det förförra inlägget, dvs just innan jag la mig för att sova. Hemresan gick i alla fall bra, steg upp klockan fem på morgonen och satte mig på tåget för att sedan flyga från Stockholm hit igen.

What to say, en helt underbar resa till Linköping och älskade Anna och Jeppe. Saknar dom redan och vill göra om allt igen. Man borde resa oftare, finns inget bättre!

Nu är det sängen, natti natt!

(oj det blev ett hyffsat maffigt inlägg hehe)

Jaa vad ska jag säga, förlåt bloggen för kass uppdatering men livet kom emellan. Linköping och det dära. Sen när jag kommit hem har jag ärligt inte orkat eller känt något sug att blogga. Vill ju egentligen berätta om Linköping och visa lite bilder, men just nu är jag så trött att jag måste prioritera sängen. Har varit en aktiv kväll med promenad, spinning och sen fotbollsmatch på Mariehemsängarna. Kvalitén på spelandet kanske inte var av världsklass men det var sannerligen spelarna ;-) Kom hem nyligen och har fått beskedet att Sandra kommer upp till Umeå över yran nästa helg, JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA! :D Kärlek på det!!!!!!!

Nåväl, tänkte som sagt berätta mer om vad jag sysslat med imorgon, så see you then.

Godnattkramar på er fina läsare =)

Alo Alo allihopa! Jag har smygkapat Annas mac och tänkte bara kika in och hälsa på er kära medborgare! Är ju fortfarande i Linkan men tar tåget 06:03 härifrån imorgon, dvs om 7 timmar?! Och innan dess ska jag ha hunnit få min skönhetssömn. Antingen kommer jag att se ut som en vandrande molusk när jag kliver på tåget, eller så prioriterar jag sömnen och fetdissar tågjävulen... Det andra alternativet lockar vill jag lova men plikten kallar.

Vaknar upp, möter Jenny som är vaken för hon flyger ju till linköping idag. Enligt henne igårkväll gick planet 09.50 idag. Hon skulle ta en flygbuss 08.45 eller 09.05 för att hinna med detta. Inga konstigheter. Nu ser hon däremot aningens stressad ut och när jag vaknar möter jag ett ansiktsuttryck likt detta:



GAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHH, planet gick visst 09.30!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hoppsan hoppsan, hehe.

Om Jenny hade missat flyget hade det såklart varit katastrofdåligt....faktiskt. Men också lite, lite kul eftersom att hon är virrigheten herself!

Oooooh nu händer det grejer! Har suttit och skrivit och skrivit på uppsatsen idag vilket har resulterat i 22 sidor att skicka in för granskning och feedback från handledaren. Ber till Gud att han inte totalsågar den, vore lite småjobbigt. Uppsatsen ska vara på 30-35 sidor så nu börjar jag närma mig slutet.

Anywhoooooo, skyndade mig att packa ihop skolböckerna och datorn strax innan sex för att möta upp Adam och cykla mot ICA där Sara och Kicki stod och väntade. Vi inhandlade tacoingredienser och for hem och lagade. Eric slöt upp och fiiiii fan vad det frossades, länge leve tacos! =)

Nu har gästerna farit och vi sitter och ser BB medan jag stressar upp mig lite över att jag inte börjat packa för helgen än. Jag VET, borde göra det istället för att se TV men det är svårt att slita sig hehe.

GAAAH är tokpeppad inför Linkan, kanske till och med är så pirrig att jag inte riktigt kommer kunna somna inatt hihi. Hoppas jag kommer med på flygbussen bara (och flyget för övrigt).

Det lär inte bli så mycket bloggat i helgen men uppdaterar er när jag kommer tillbaka om inte annat ;-)
Och vem vet, tydligen har ju en hacker tagit sig in på bloggen och otillåtet börjat gästblogga så därifrån kanske det kan dyka upp någonting...

Ciao! =)

ÄNTLIGEN! Länge har jag suktat efter att bräcka koden till denna hemliga dagbok, men tidigare utan framgång. Men ingen nöt är tydligen för svår att bräcka för me myself and I.
He - he - he. Ack så viktigt!

The Big King VS. Jenny 1-0



(PS; More to come....)

Jag och Jonas kastade in handduken tio över åtta ikväll och traskade hemåt från skolan. Puh! Är dock väldigt nöjd med min insats och hoppas på att kunna vara lika produktiv imorgon så att jag kan njuta till fullo av ledigheten i helgen. Längtar som faaaaaeeeeen =)

När jag kom hem hade det bakats kladdkaka och de överblivna resterna av den slank ner. Okej, vår deal är officiellt bruten och avslutad.

Gick i alla fall ut på en kvällspromenad med Sara och det var något konstigt över den promenaden. Jag menar, inte att det något konstigt med att vara med Sara (ibland kan det bli det, vi träffas så sällan så man vet inte riktigt vad man ska prata om).......(???????).... utan det var nått som hängde i luften (och då menar jag inte nått otalt mellan mig och Sara, något obekvämt, en rosa elefant mitt i rummet eller så). Det var som att vi var med i I am Legend. Luften stog liksom stilla ute. Det var alldeles tyst. Tyst och stilla och vi var typ ensamma så när som från några enstaka mötande. Som att klockorna hade stannat. Jag lovar! Fråga Sara. Som att världen skulle gå under och alla människor flytt in till skyddsrum och vi var de enda som inte fattade någonting och var ute och promenerade, glada i hågen, helt ovetandes om att vi snart skulle bombas av Aliens.


Det gick då bra, vi kom hem helskinnade med lite småprylar rikare från ett besök på Ica Maxi. Sen har vi sett BB som jag måste säga har blivit bättre i veckan igen, kanske för att Katerina åkt ut och för att Sara och Martin är extra kärleksfulla och för att det är ett roligt tema =) Nästan så att man skulle vilja vara med... fast näe.

Till sist har jag rensat min iPod på gammal skitmusik och laddat den full med ny, fantastisk musik så att tågresan blir lite trevligare. Åh vad mysigt att åka tåg och lyssna på musik. Tusan vad jag längtar!

Kvällen avslutades i vanlig ordning med Plastikdoktorn 90210 (och ikväll bjöds det på...*trumvirvel* Bröstoperation! Fettsugning! Läppförstoringar!)

... men nu börjar det gå tungt. Särskilt efter powerbreaket ute i solen, då märkte jag vad det är man missar medans man sitter här inne och tynar bort. Solsken, liv och rörelse. Just det...



Inte lätt att vara fager när man är en troett hest.

Men varför i hela fridens namn måste det varje kväll efter BB vara plastikdoktorn på tv11 och varför sitter vi alltid uppe och ser det? Sjukt intetsägande program där de allra flesta förstorar brösten, läpparna, fettsuger sig eller förminskar underlivet... Gosh. Givetvis utspelar det sig i Hollywood - ytligheternas paradis. Tacka gudarna att man inte bor där och ser ut typ såhär. För om man börjar tänka på vad som skulle kunna justeras en aning och förändras en gnutta på ens kropp... ja då vet jag inte riktigt vilken kroppsdel som skulle förbli orörd. Å andra sidan kan man ju känna att man inte skulle vilja ändra ett jota. Fin som jag är helt enkelt!

Man kan ju bli alldeles varm i kroppen av att läsa klottret på tjejtoaletterna på universitetet. Det finns så många peppande budskap och fina citat skrivna på väggarna som jag brukar roa mig med att läsa medan jag... gör mitt. Spolar och rättar till kjolen och tvättar händerna och kollar in i spegeln och YES den där peppen hjälpte!
YOU GO GIRL! NATURAL BEAUTY! DET ÄR SKAVANKERNA SOM GÖR PERFEKTION! BIG IS BEAUTIFUL! CHARM OCH KARAKTÄR I DET INPERFEKTA! GIRLPOWAAAAAAAAAAH!
Så går jag ut från damtoan och upp till bibblan för att fortsätta med C-uppsatsen igen (med ett leende på läpparna såklart).

Första dagen på veckan = nystart = fantastiskt koncept!

Bra dag idag med härligt väder, plugg, träning, FLYGBOKNING osv. I lördagsnatt, ungefär vid 02:25 kom jag på den briljanta idén att hälsa på syster och Jeppe i Linköping den kommande helgen. Har inte ens funderat på det innan då det ändå var väldigt nyligt vi sågs (i påskas) och att vi snart ska ses igen på Ullis student. Meeeeen länge sen jag var i Linköping, ingenting inplanerat i helgen så jag menar VARFÖR INTE??!!? Sagt och gjort, jag flyger fredagmorgon och är framme i Linköping på eftermiddagen. Stannar till måndagmorgon. Hallefuckinglujah det här var det bästa spontanköpet jag gjort på länge!!! Längtar som tusan och när jag cyklade till IKSU ikväll efter bokningen kunde jag inte sluta le. Måste sett kul ut för de mötande efter vägen =)

Sen måste jag bara konstatera (än en gång?) att jag är en person med noll karaktär. NOLL. Jag vaknade imorse, sjukt sockerbakis av all skit man tryckt de senaste dagarna. Totalt äcklad av mig själv lovade vi varandra här hemma att leva ett hälsosamt liv framöver (fram till helgen...). Det ska väl inte vara så svårt???

Jo ser ni att det är det när man fått ungefär hundra kilo godis i födelsedagspresent. Åh. Jag gömde undan allt snask i morse och tänkte att det skulle hindra mig från att äta om suget kom tillbaka. Att jag skulle vadå, glömma bort vart jag lagt det? HAH vilket skämt Jenny :D Har inte varit det minsta sötsugen idag, eller ikväll, fram till.... Ja fram till efter kvällsmackorna. Då såddes ett sånt där frö i mitt huvud, ett djävulsfrö. Att det vore väl inte så farligt med EN bit. EN bit spelar ingen roll ju. Luktar lite på chokladen och aromen gör mig aldrig besviken. Ser att en liten bit är lös från chokladkakan och innan jag hinner tänka ligger biten och smälter på min tunga. SOM ATT DET BETEENDET SKULLE GÖRA MIG MER OSUGEN?

Oj ursäkta jag skriker men är så upprörd och besviken på mig själv. Åt några bitar tills det slog mig vad jag höll på mig och jag kastade de sista bitarna som var kvar. Fan. Förlåt.

Men okej nog om det - nu kör jag på med goodlife2.0 fram till fredagmorgon då jag åker på minisemester! Jobbar undan så mycket jag kan av uppsatsen och tränar samt hänger på kvällarna. Tycker jag låter som en bra deal =)

Natti!

Nämen ser man på, undrar var jag befinner mig?
Älskade, älskade röda rummet. Röda rummet, vad jag älskar dig!
Kör för övrigt på indiantema idag för er som undrar över min outfitttttt. Poncho (födelsedagspresent) och fjäderörhängen (Saras) gör looken! hehe. Jaha, annars då? Stekväder utomhus. Jag väljer att sitta inomhus. I röda rummet. Älskade, älskade röda rummet. Ta mitt liv, nej men seriöst det här funkar faktiskt. Är fortfarande glad över helgen som gått och längtar ihjäl mig lite till nästa helg då det händer grejer!
To be continued ;-)

Okej, nu är helgen officiellt slut och jag borde ligga i sängen. Men som jag tjatar på mig själv varje morgon jag vaknar att jag borde lagt mig tidigare kvällen innan, så har jag varje kväll så svårt att slita mig härifrån. Den här stunden, när kollektivet gått och lagt sig och man sitter ensam i mörket med datorn i famnen. Smyglyssnar på musik och hoppas att dom inte störs av den... mys.

Som framgått i tidigare inlägg har helgen varit.... fantastisk. Det finns helger, och så finns det Helger.

Hade fredagskänsla när jag lämnade skolan vid fyratiden, ja i fredags. Väl hemma invigde vi helgen med tacomiddag, det slår ju aldrig fel. Sedan bara softa i soffan hela kvällen, kikade på Twilight, åt Polly, planerade ett filmquiz. Jag, Sara, Therese, och så Simon som slöt upp efter ett tag. Härlig kväll =)

Och gårdagen då, lördan... mamma, pappa och Ullis hälsade på över dagen och jag stornjöt av att ha dem här =) Jag och pappa började med att åka till Strömpilen och inhandla nödvändigheter för kvällen medan mamma och Ullis solade på vår balkong med tjejerna! Vi återkom med mat, snacks och bålvirke och fortsatte dagen med att åka ner till stan och äta lunchbuffé på Costas. Nom nom! Kom tillbaka hem där Sara hade varit söt (som vanligt) och dukat fram födelsedagsfika. Vi fikade och skrattade tillsammans och sedan var det dags för familjen att återvända till Skell igen. En kort paus till nästa besök av skelleftebor - Amanda och Cissi! Fix och trix innan middag med lövbiff och kroketter, mmmm.

Sedan började lite vänner droppa in och bål blandas, volymen höjas. Jaa ni fattar. Gårkvällen var hur jävla bra som helst med underbart sällskap, goda drinkar (samt starka shottar!!) och fuldans!
YEAH!

Så vaknar man upp idag... och fyller år på riktigt! 8 maj alltså, älskat datum. Än så länge har jag aldrig haft problem med att bli ett år äldre, är ju bara kul. Men nu är jag 22. Alltså 22 är ju en lagom ålder, här kanske vi kan stanna ett tag?

Hur som helst, äter lite av chipsrester från gårkvällen i pyjamas och tittar igenom foton som togs några timmar tidigare... O harre gud vilka bilder sen. Sa nån porrdans till Boyzone?!?! eeee :D

Sedan har vi fikat ute på gården i solsken, ett helt gäng. Några lämnar oss men snart kom nya vänner och hälsade på, har hängt hela dagen med fina människor =) Ikväll har vi lagat till en gomiddag här hemma och försökt äta så mycket som möjligt av all choklad jag fått i present... Ouch min mage =( Sett bigbrother och bara tagit det lugnt.

Alltså denna helg, taaaaaaaaaaaaaaaaaaack allihopa som var med och firade med mig! Tack för presenterna men framför allt, tack för sällskapet! Gud vad tacksam och glad jag känner mig som har så fin familj och vänner =)

Okej, nu ska jag sluta. Sov gott <3

OBS! NÅGON BUGG MED INLÄGGET, SKREV DET INATT MEN POSTADES NU...

med världens finaste familj och vänner, och än är inte helgen slut.
Mycket kärlek <3

Full fart med fix och trix och roligheter hela dagen idag! Om en timme kommer familjen och då blir det att fara till strömpilen och inhandla nödvändiga grejer för kvällen. Efter det ska vi ner på stan och äta födelsedagslunch =) Sedan upp hit igen då jag får bjuda på fikat vi bakade för ett par dagar sen... Sedan.... ja då kommer Amanda och Cissi från Skell, blir att laga middag några stycken och sen.... sen.... hestfezt! :D

Vi får väl se i vilket skick man vaknar i imorgon då jag faktiskt fyller år. Äh, morgondagen... den ska vi inte bry oss om idag? =)



Förra årets födelsedagsfest =)

Vi bakar i kollektivet.
Ps fyra sorter. ds

Hjärtat i halsgropen idag - BIG TIME.

Dagen började i ett maka tempo. Snoozade i vanlig ordning i ca 40 minuter innan jag steg upp. Problemet med det är väl att jag kvällen innan ställer väckarn så att jag kan maximera sovtiden också, ställer alltså klockan så sent som möjligt då tanken är att jag direkt kommer att stiga upp... Detta resulterar i att jag sover alldeles för länge och snoozar PÅ TOK för länge - var och varannan morgon.

I alla fall, när morgonen börjat och det var dags att ta tag i plugget ( typ elva?) så kändes allt fantastiskt bra. Balanserat och bra helt enkelt, trots sovmorgonen. Everything under control.

En timme senare sticker jag till skolan och ska luncha med Karro. Tar med mig datorn för att kunna sitta på skolan och fortsätta med plugget där på eftermiddagen. Lunchen drar ut på tiden för att det är så fantastiskt härligt att sitta i solen och chilla med fint sällskap! Vid tvåtiden börjar vi känna att stunden är kommen, och rör oss in mot Lindell och biblioteket. Lite försenad, men fortfarande - balans och harmoni.

Jag tar mig upp till röda rummet och packar upp datorn så fint, lägger allt tillrätta och slår mig ner. Viker upp datorn som varit i viloläge sedan jag lämnade hemmet och förbereder mig mentalt för några timmars transkribering. Jag öppnar datorn, men den är bara svart. Hmm tänker jag, konstigt. Jag tar fram strömsladden och kopplar in den. Trycker på startknappen... inget händer. EH okej.
Paniken väcks till liv, öppnar ögonen, rör på sig lite, sträcker sig lite. Ännu inte så påtaglig, men den finns där, det känner jag.

Trycker några gånger på knappen men ingenting händer. Svart och död och svart. Ingen reaktion.
Den där Paniken, nu har han satt sig upp. Han är klarvaken, and so am I old boy, so am I.
Jag får spel i mitt stilla sinne och tar fram mobilen, smyger ut (iklädd klackar, stressbyxor och kriströja... okej, jag tror inte jag smög) från röda rummet för att ringa Sara och kunna få utlopp för min frustration.

Avslutar samtalet och förstår att jag måste kontakta en IT-kunnig på skolan, och det är snart, typ NU, om inte tidigare. Pratar med en tant på UB som ringer dit en smått förvirrad man som gör exakt så som jag just gjort - stoppar in strömsladden och trycker på startknappen för att märka att datorn inte reagerar. Tack för hjälpen. Han skickar mig vidare till UMDAC - en IT-hörna i MIT-huset.
Paniken tycks ha överskottsenergi för inom mig är det kaos, har han morgongympa inne i bröstkorgen eller? Han hoppar och studsar, hjärtat slår fort och magen känns konstig. Harmonin och balansen är sedan länge borta på grund av den här jävla Paniken som skrämmer slag i allt och alla.

Anländer till UMDAC med hjärtat i halsgropen. Jag befarar det värsta - uppsatsen, bilderna, ljudfilerna, dokumenten... ALLT. Allt allt allt är borta. Det.får.inte.vara.sant. Gud hör bön, jag fattar vinken, ska vara noggrannare, ska börja använda back-up, låt mig bara slippa det här nu. I get the point.

Efter några minuters väntan (som känns som timmar?) säger en gubbe att det är min tur. Han ber mig plocka fram datorn och gör samma procedur som jag och den förra mannen gjort - sladden, knappen. NADA.
" - Om du har RIKTIGT RIKTIGT tur så är det batteriet det är fel på".
" - Jahaa... batteriet?"
Han vänder på datorn, tar loss batteriet från datorn och prövar att starta den igen. DET BLINKAR! DEN STARTAR!
JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!

Mitt liv är räddat. Allt är räddat!!!!!!! Måste bara byta ut batteriet som är sönder. Hallelujah, thank God,  praise the lord och sånt där. Paniken lägger sig, verkar ha blivit tvärtrött, less. Fyller ingen funktion längre. Sov du gott nu Panikjäveln och må du aldrig vakna upp igen.

Glad i hågen cyklar jag hemåt och vill liksom fira att livet är underbart! Plugget, transkriberingen, som var orsaken till att jag öppnade datorn för att sedan möta Djävulens barnbarn Paniken för en stund, den verkar jag ha glömt. Nu sitter jag här, 19:00 och tänker att det kanske vore en god idé att börja.
Slut på firandet, dags att börja transkribera mera.

Idag är jag glad. Gud vad glad jag känner mig!

Har haft en till gruppintervju som blev kort men intensiv. När jag få träffa så underbara ungdomar (oj vad gammal jag känner mig när jag skriver ungdomar!) som bara sprudlar av energi så påminns jag om varför jag läser till gymnasielärare. Fan vad kul det skulle kunna vara!

Ska snart steka lite köttbullar och sen sätta mig och transkribera. Hoppas jag blir klar inom några timmar så att det går hitta på något mysigt ikväll =) Lyssnar för övrigt igenom Fleet Foxes nya album också, skön musik!

Ha en härlig onsdagkväll mina fina =)

Bin Laden är död!
Hans två tvillingbröder Choco Laden och Remou Laden är dem som sörjer mest, tillsammans med Usamas mor Marme Laden. Hans partyglada syster, Piña Co Laden vet inget om än då hon ligger bakis någonstans i staden. Den något senile farfarn Vartvardetjag Laden har just blivit underrättad och hoppas kunna sprida ordet vidare till den vegetarianska kusinen Sal Laden.

Det är helt sjukt hur fort man faller tillbaka till gamla vanor när man är hemma hos mamma och pappa. Direkt jag stiger innanför dörren ser jag mig inte längre som en student, eller som någons kompis, eller som snart 22, nej jag ser mig själv endast som dotter (och kanske lite storasyster också). Det innebär att jag direkt blir sådär charmigt slarvig som jag alltid varit när jag bott hemma. Kastar väskan direkt innanför dörren och glömmer att stänga skåpluckorna i köket, ja alla sånna där ovanor som mamma och pappa brukade bli galen på. Men nu gör det ingen för när man är hemma och gästspelar bara någon gång om sänder så får man så mycket kärlek att det mesta är förlåtet, huvudsaken man är hemma. Det är ju underbart :D

En annan (o)vana som jag och Ulrica brukade ha för oss var att efter skolan jämt och ständigt baka. Inga märkvärdiga bakverk eller tårtor (som en viss annan jenny sysslar med ;-) ) utan plain and simple, så länge det innehöll socker och kakao. Nästan alltid var det chokladbollar, någon gång kladdkaka och i tider av nöd blev det någon enkel chokladsmet/sås av typ kakao, socker, sirap och mjölk....eller nått.

Hur som helst kom sockersuget i vanlig ordning idag efter middagen och tiden mellan tanke och handling var inte lång. Idag blev det cornflakeskakor, och för er som missat - you gotta try this one!!!! superlätt och zuperzmazkigt.

200 gr smör
4-5 msk kakao
2 dl sirap
2 dl socker

--> smält i panna, rör om och låt koka i fyra minuter

7 dl cornflakes
3 dl cocos
2 tsk vaniljsocker

--> rör om dessa torra ingredienser i en bunke.

Häll sedan över chokladsåsen i bunken och rör om. Lägg ut muffins/bullformar på en plåt och klicka i lagom (läs mycket) smet i varje form. Låt svalna. Avnjut med rekommendation en kaka med ett glas mjölk. Och en till. Äh, en till. Vad tusan, tar en halva till... oops, äter upp den andra halvan med... somebody stop me :S





Jag och min kaka, som jag just baka
Åh nej nu kommer pappa
Han kommer på kakan nappa



Den besten tog den av mig
Gaaaah pappa jag ska döda dig



Nej förlåt pappa, klart jag inte ska
Du klarar dig den här gången, jag låter dig va
Men jag håller noga koll på antalet kakor som är kvar
Om du tar en till då jääää.... då har du räknat dina dar....

Jag har haft min första gruppintervju idag. Har konstigt nog inte varit så nervös, är typ för trött för det haha. Dessutom var ett av mina första offer en person jag träffat många gånger förr, samt hans kompisar (skriver inte ut vem, gäller ju att vara proffessionell som forskare!) så den vetskapen lugnade mig lite. Hur som helst tycker jag det gick jättebra, killarna var jättefina och gav mig mycket material att jobba med. Smarta pojkar som får mig att inse att inte alla är insnöade utan att det verkligen finns guldkorn =) Deras framtida kvinnor kommer leva lyckliga!

Nåväl, inväntar middag här hemma i Skell och sedan ska jag ta tag i ljudfilen och börja transkribera... Jag har blivit varnad om hur tidskrävande det är - en timmes ljudinspelning kan ta från ca 3 till 20 (!) timmar att transkribera beroende på hur detaljrikt man skriver samt utmynna i upp till 20 (!) stycken A4sidor med text. Oh god, gäller att ladda med pasta för den här kvällen kan bli lång...

dansar rrrrrrrrrrrrrrååttttttaaaan.

Ska ta en paus och promenera till strömpilen för att köpa hårfärg tänkte jag. Är grymt sugen på en riktigt röd färg, men tror ändå det kommer att landa i det bruna då solblekt rödfärgat hår inte lär bli sommarens största hit.

Sen har jag gjort något dumt. Har varit lite djävlig rent ut av. Jag passar på när ingen ser. Smyger som en illond lemur och knycker grejer så fort hon vänder ryggen. Hon hyllar mig som den mästare jag låtsas vara. Får ofta höra att jag är snäll. Bara så ni vet: allt är ett spel, allt är fejk. Alla goda gärningar väl valda och jag gör dem bara då jag vet att jag åtminstone får dubbelt så mycket utdelning tillbak. I. AM. EVIL. Har på mig två plagg som inte är mina för tillfället. Bäst att det här inte kommer ut, då vet jag vem jag får efter mig...Och nu när ni sett detta är ni också involverade, ni är vittnen. Det ni gör bäst i är att SHUTTHEFUCKUP och INTE säga ett ord, spela bara med så kommer allt gå bra.

Coast is clear....

Listening.... ah-ah, no sound at all. Im all alone.... hee....hee....heee....

Ssshhhh! The master has spoken.

Har varit på skolan på förmiddagen och skrotat runt. T ex haft handledartid och lämnat in en ansökan om studieuppehåll, oh mothafucka!. Sjukt sjukt sjuuuuukt konstigt att inte plugga i höst. Men just nu känns det så långt bort och så overkligt att jag inte tänker på det nå mycket. Herregud, hela maj är ju kvar och den ska fyllas med mycket nöjen (och lite uppsats)! =)

Det blev en pommestallrik till lunch på Baloo idag. Mitt första intryck av hamburgermannen var att han var ignorant och sur. Tillslut fick vi beställa och efter det utbrister han från ingenstans att min jacka är fin. Jag höll på att sätta ett icke-existerande pommes i halsen. Sa just hamburgermannen att jag hade fin jacka? whuuuuut? Jag tackade honom men började direkt med bortförklaringar och sa att jag ibland kunde känna mig som en präst i den. Han förstod mig nog inte riktigt för han rörde inte en min... Så jag sa tack igen, tog generat mitt kvitto och gick och satte mig.

Klockrent att jag ska börja med prästsnacket mitt i det där fina ögonblicket, varför kan man inte ta emot en komplimang som man sig bör? T.a.c.k. Det är ju så mycket roligare att ge komplimanger till dem som säger tack och som man märker blir glada och lyser upp när man berömmer dom, än till dom som pratar bort det och skäms.


Och ps, gästinlägget nedan kanske är rätt internt men ack så fint, tack Sara <3

Hehe, fått tillgång till Jennys blogg...eller, tillgång och tillgång. Nu för tillfället sover hon i alla fall (läs: snarkar) så fridfullt bredvid mig att jag inte kunde låta bli att skriva lite.

I trapphuset här utanför pågår flyttar för fulla hus, kartonger och möbler som ska upp två våningar. Tänk att om lite mindre än 1 månad är det vår tur att flytta... känns konstigt. Sjukt konstigt. Tanken att vi bott här i 1 år nu, helt sjukt vad tiden går fort. Kommer sakna denna fina lägenhet! Kommer så väl ihåg hur den såg ut förut, med de vackra väggarna... naaat! För er som inte vet så bjuder jag här på två fantastiska bilder, tillhörande livfulla väggar utav dess like:


Hall...


... och vardagsrum


...som sedan under en tid förvandlades till vår indiska hörna som faktiskt var riktigt mysig :)


Nä fy, jag kan nog inte tänka på denna flytt just nu för tillfället. Kommer att kännas så sorgligt att lämna den. Kommer kännas ännu (!) konstigare att Jenny inte längre ska bo kvar i umeå till hösten. Jag vill nog inte föreställa mig hur tomt det kommer att kännas att inte ha sin bästa vän i samma stad som en själv längre. Inte ens i samma land. Vem ska nu fylla min vardag med så mycket kärlek och glädje som du gjort - varje dag? Tanken skrämmer mig, vill inte... Nu började visst detta inlägg mest innehålla ångest, var inte riktigt meningen. Tvärtom borde jag vara tacksam för alla roliga stunder vi haft tillsammans (och dom är ju faktiskt inte slut än)! Så här bjuder jag på några bilder från våra galna, roliga, fantastiska, minnesvärda stunder tillsammans. Den ena bilden värre än den andra! :)






























Somliga bilder mer fula än dom andra, men whattafack. Dom bjuder jag på. Speciellt den sista, mig själv i egen hög person! :D
Det jag vill visa är hur tacksam jag är över alla våra roliga, fina, flummiga stunder tillsammans. LOVE YOU GIRL!!

Sådärja då var april avklarat, hepp hepp. Halvvägs in i uppsatsen teoretiskt sett, men endast tio sidor av 35 skrivna och än är inga intervjuer genomförda. Jag håller tummarna för att den kommande veckan kommer att leverera (okej inte veckan i sig utan jag i den). Den gångna veckan har ju inte varit nå kul alls, varken irl eller på bloggen känner jag. Det suger att vara sjuk men nu är jag så gott som frisk, så när som från lite snuva.

Annars är sinnestillståndet faktiskt helt okej. Jag gungar på små vågor just nu känner jag, en stilla bris. Alltså jag menar, det stormar ju ofta hos mig annars. Jag glider på höga vågor och älskar det mesta sen dras jag ner under ytan och drunknar litegrann. Mår dåligt och jag har ingen anledning. Har man egentligen någonsin anledning att må dåligt när man lever ett liv som jag gör? Som de flesta jag känner gör. Med människor som älskar runt omkring en och tak över huvudet och pengar till mat och kläder och till massa nöjen också för den delen. Tillgång till fri musik jämt, eller just ja det skulle ju börja kosta nu... anyways. Men man måste ju få må lite piss åt banala saker då man lever ett aningen banalt liv. Ett svenneliv! hehe. Nu är sjön i alla fall väldigt lugn och jag känner mig lugn även jag. Är övertygad om att det kommer att ordna sig, livet och uppsatsen, och livet. Aaaaahhh, djup in- och utandning på det!

Jag sprider härmed officiellt ett lugn till er, mina tappra läsare och lovar att det inte lönar sig att stressa upp sig. Länkar denna låt som en fin vän visade mig också. Lyssna, andas och slappna av lite (oj där lät jag visst som Anitha med H, meditationsläraren i gymnasiet). Tänk på allt som får dig att må bra. Kanske din bästa vän. Din största kärlek. Din mammas omfamning. Tussilago vid dikeskanten. Bara ben och ljusa sommarnätter. Tänk på den fantastiska ungdomen som vi fortfarande befinner oss i, än har vi länge att leva och vad gör det där problemet du grubblar över om hundra år? Just det, inga bekymmer (oj där lät jag som Pumba). Känn lugnet!



Peace out!

spenderades mesta dels hos Ingrid och Sara. Vi satt på deras uteplats och njöt i kvällssolen. Åt grillat och spelade stafettkubb. Här är några bilder tagna med mobilkameran:















Fantastiskt! Vill tacka värdinnorna än en gång för en minnesvärd valborgsmässoafton =)

....och så en bild från fredagkvällen, hehehe