.

Hehe, fått tillgång till Jennys blogg...eller, tillgång och tillgång. Nu för tillfället sover hon i alla fall (läs: snarkar) så fridfullt bredvid mig att jag inte kunde låta bli att skriva lite.

I trapphuset här utanför pågår flyttar för fulla hus, kartonger och möbler som ska upp två våningar. Tänk att om lite mindre än 1 månad är det vår tur att flytta... känns konstigt. Sjukt konstigt. Tanken att vi bott här i 1 år nu, helt sjukt vad tiden går fort. Kommer sakna denna fina lägenhet! Kommer så väl ihåg hur den såg ut förut, med de vackra väggarna... naaat! För er som inte vet så bjuder jag här på två fantastiska bilder, tillhörande livfulla väggar utav dess like:


Hall...


... och vardagsrum


...som sedan under en tid förvandlades till vår indiska hörna som faktiskt var riktigt mysig :)


Nä fy, jag kan nog inte tänka på denna flytt just nu för tillfället. Kommer att kännas så sorgligt att lämna den. Kommer kännas ännu (!) konstigare att Jenny inte längre ska bo kvar i umeå till hösten. Jag vill nog inte föreställa mig hur tomt det kommer att kännas att inte ha sin bästa vän i samma stad som en själv längre. Inte ens i samma land. Vem ska nu fylla min vardag med så mycket kärlek och glädje som du gjort - varje dag? Tanken skrämmer mig, vill inte... Nu började visst detta inlägg mest innehålla ångest, var inte riktigt meningen. Tvärtom borde jag vara tacksam för alla roliga stunder vi haft tillsammans (och dom är ju faktiskt inte slut än)! Så här bjuder jag på några bilder från våra galna, roliga, fantastiska, minnesvärda stunder tillsammans. Den ena bilden värre än den andra! :)






























Somliga bilder mer fula än dom andra, men whattafack. Dom bjuder jag på. Speciellt den sista, mig själv i egen hög person! :D
Det jag vill visa är hur tacksam jag är över alla våra roliga, fina, flummiga stunder tillsammans. LOVE YOU GIRL!!